Augusti - Idrottens kemi

Må bästa molekyl vinna! 

Guld, silver, brons – bara där finns det ju en klar kemisk aspekt av sportvärlden. Den fallande ordningen speglar inte bara idrottsprestationerna, utan även hur ädla metallerna är och kan stå emot oxidation. Till alla medaljer vid senaste OS gick det förresten åt 2 kilo guld, 1 959 kilo silver och 903 kilo koppar. Lite enkel matematik visar alltså att vinnarna egentligen fick silvermedaljer med ett tunt lager guld…

Kemi kommer också in i alla material som gör att atleterna kan kämpa vidare mot mottot snabbare, högre, starkare. Ett tydligt exempel är stavhopp, där skillnaden mellan gårdagens bambustavar och dagens material har höjt ribban för hur högt hopparna kan lyfta sig med över en meter. Idag innehåller stavarna både glas- och kolfiber, där kolfiber är lättare men sprödare – en balansgång mellan jakten på gram och en stav som inte går sönder.

På samma sätt armeras hockeyklubbor och tennisracket med kolfibrer eller plastfibern kevlar för att kombinera smidighet och styrka, och kunna förmedla all kraft vidare från kroppen till en puck eller boll.

En materialsport som debatterats flitigt är simning. De nu förbjudna millimetertunna dräkterna tog en timme att åla sig i, men gav simmaren lite extra flyt genom att vara i vattenavvisande polyuretan eller neopren. Fötterna har också fått sitt av kemin, bland annat stötdämpande sportskor. Först ut på 1970-talet var gasbubblor med svavelhexaflourid – en stor molekyl som inte läckte ut så lätt. Idag är kvävgas vanligare eftersom plastsulorna blivit tätare. Dessutom används geler och andra material som försöker låta extra avancerade med lite löjliga namn som Abzorb och Shox. Och kemisk uppfinningsrikedom finns också under skorna, där konstgräs och isar av plast gör att du kan sparka boll på vintern och åka skridskor på sommaren.

Molekylerna gör också nytta i kroppen, till exempel som astmamediciner som hjälper skidåkare och andra drabbade att prestera på elitnivå. Men tyvärr används ju kemin även av fuskare. Anabola steroider, den syntetiska varianten av manligt könshormon, ökar tillverkningen av proteiner i cellerna och bygger upp muskler snabbare. Konditionen kan få hjälp av hormonet EPO som ökar produktionen av röda blodkroppar och gör att blodet kan ta upp mer syre. Kemi kan göra mycket, men lagom är bäst även inom idrotten...

Ytterligare information

 

By Gäst on 18 november 2010

  •  


    Samarbetspartners för det internationella kemiåret 2011