Januari – Konst och kultur

Färg och form i konstens tjänst

Kemi kan vara konstig – men kan den vara konst? Faktiskt börjar kemiåret liksom alla andra år med ett sprakande kemiskt skådespel. Noggrant packade blandningar av olika ämnen ger nyårsfyrverkerierna rätt färgkombination. Röda explosioner från strontium, gula från natriumsalter och blå från kopparföreningar – och det gnistrande vita ofta från magnesium.

Klicka på loggan för att se programmet Kemi nästa: Fyrverkeri som Utbildningsradion (UR) sände i SVT2 den 9 december 2010.

Färger är överhuvudtaget mycket kemi. Att veta hur olika pigment uppför sig och kan blandas med oljor eller andra lösningsmedel är avgörande för att styra hur ett konstverk växer fram på målarduken. Den kunskapen har väglett konstnärer i hundratals år, men kanske härmar nästa generation färger istället naturen och använder kemi i nanoskala. Fjärilens alla färger kommer inte från olika pigment, utan från nanotunna lager av kitin som reflekterar ljuset i olika våglängder.

Material som har nya kemiska egenskaper öppnar också för nya former. När polyeten och andra lättformade termoplaster fick sitt genomslag på 1950-talet kunde formgivare experimentera med fantasifull design för en billig peng. Än i dag inspirerar plasten – och det samma gäller betong, som klipper banden till de raka linjer som andra byggnadsmaterial kräver och låter arkitekter sväva iväg i böljande former. Vad blir nästa material att locka framtidens formgivare?

Klicka på loggan för att se programmet Kemi nästa: Plast som Utbildningsradion (UR) sände i SVT2 den 4 november 2010.

Konstens värde kanske varar för evigt – men inte konstverket. Kemi ligger även bakom att färger och material bryts ned av till exempel syre, ljus och luftföroreningar. Och kemin är lika inblandad i de metoder museerna konservatorer använder för att bekämpa tidens tand. Ett konkret – och stort – exempel är Vasaskeppet. Det gamla ekträet innehåller flera ton svavel och järn från sina 333 år på havsbotten. Föreningarna omvandlas nu till olika syror och kemister arbetar för att hitta metoder för att stoppa att de bryter ned skeppet.

Apropå värde – ett kemiskt konstverk som är alldeles gratis ute i vinternaturen är alla snöflingor. Utseendet på iskristallerna beror

på ett samspel mellan luftens temperatur och fuktighet. Flingorna växer ut från en liten sexkantig grodd av is och behåller sin hexagonala form när kristallerna växer till i olika gnistrande former.

Ut och njut av kemin!

Ytterligare information

By Kemistsamfundet_KL on 30 september 2010

Samarbetspartners för det internationella kemiåret 2011