Juni - Vatten och luft

Sol, vind och vatten – och lite kemi

Den där första känslan av varma dagar och svalkande dopp. Det är inte mycket på sommaren som kan mäta sig med när de två kemiska aggregationstillstånden bestämmer sig för att vara välvilliga mot oss nordbor. Men om det är luft i form av är stillastående hetta eller ledsam snålblåst, och vatten som huttrande havsvågor eller inbjudande badskvalp beror ju på om solen fått lite fart på atomerna, och gjort att de rör på sig lite snabbare.

Vattnet ska inte bara vara varmt, det är viktigt att det är rent också för att vi ska vara nöjda. Avloppsvatten innehåller stora mängder fosfor och kväveföreningar, och tillsammans med konstgödning som läcker från jordbruket leder det till övergödning och algblomningar. Vissa cyanobakterier, det är ju inte alger egentligen, är giftiga. För att försöka hindra bakterierna från att festa loss på näringsämnena tar reningsverken hand om avloppsvattnet. Järnsulfat tillsätts för att reagera med fosforn och bilda fällning med järnfosfat. I stora bassänger ”äter” olika mikroorganismer upp kvävet och bildar slam som kan tas bort.

Klicka på loggan för att se programmet Kemi nästa: Vatten som Utbildningsradion visade i SVT2 den 11 november 2010.

Ren luft är också något vi uppskattar. Sverige var tidigt var ute och arbetade i Europa för att få till utsläppskrav och reningsteknik. Boven har framför allt varit svavel, som finns som en förorening i olika bränslen och bildar svaveldioxid när det förbränns. I kontakt med vatten får vi surt regn. Olika åtgärder gör att problemen med försurning nu minskar, men kemisk kunskap är viktig för att även komma till rätta med andra luftbovar som kväveoxider, partiklar och marknära ozon.

Klicka på loggan för att se programmet Kemi nästa: Luft som Utbildningsradion visade i SVT2 den 18 november 2010.

Som tur är består ju luften av mer än föroreningar. Exakt vad var dock länge en gåta, fram till att Carl Wilhelm Scheele och andra kemister på 1700-talet visade att det vi andas består av dels eldsluft som var syre, dels skämd luft som var resten och alltså mest kväve. Scheele var inte ensam om att beskriva nya ämnen. Svenska kemister har faktiskt upptäckt så mycket som en fjärdedel av de 92 naturligt förekommande grundämnena. Orsaken är att vi har en berggrund som är ovanligt rik på metaller och mineraler. Något att begrunda när du får lite grus i sommarsandalen på väg till stranden – lite kemihistoria i miniformat!

Ytterligare information

By Gäst on 05 november 2010

Samarbetspartners för det internationella kemiåret 2011