Oktober -Hälsa
Medicinska molekyler och löddrande livräddare
Nu på hösten är det lätt att känna sig trött och hängig. Däremot fröjdas influensan och kräksjukan, två virus som verkar höra vinterhalvåret till lika mycket som istappar och pepparkakor. Tur att det finns vaccin mot elaka inkräktare. I dag används ägg för att odla fram de ”snälla” virus som ingår och ger kroppen skydd. Men ett vanligt säsongsvaccin kräver 350 miljoner ägg. Inte konstigt att biokemisterna arbetar för fullt med att istället lära sig odla virus i celler…
Kemisten är för övrigt den bortglömda hjälten i kampen mot många sjukdomar. Att ta fram ett nytt läkemedel handlar mycket om formgivning på molekylnivå för att det aktiva ämnet i pillret du stoppar i munnen ska hitta till rätt del av kroppen och utföra sin uppgift. Att det är klurigt visar om inte annat att det i snitt tar tio år att utveckla ett nytt läkemedel – och nio av tio klarar sig inte hela vägen fram till Apoteket, utan stoppas i förtid för att de ger biverkningar eller har för svag effekt.
Många läkemedel verkar genom att påverka ett protein i kroppen. Den tredimensionella inpassningen är extra viktig för molekyler som bildas i två spegelvända former. Det är lite som att dina händer är spegelbilder av varandra. Och precis som vänsterhanden inte passar in i högerhandsken, passar de olika molekylerna inte ihop med samma proteiner i kroppen. Det nyare läkemedlet Nexium (den övre av de två molekylerna i figuren till vänster) är till exempel mer effektivt mot magsår än Losec, eftersom det bara innehåller den mest verksamma av de både spegelbilderna som finns i föregångaren.
En viktig del i att ta fram nya läkemedel är också att förstå vår kropp bättre. Här har den världsunika proteinatlas som byggs upp i Sverige en nyckelroll. Forskarna tar fram antikroppar som passar ihop med vart och ett av människans 22 000 proteiner, för att kunna kartlägga var de finns i kroppen. Ett omfattande jobb – på tio år har de hunnit halvvägs…
Men den kemiska hjälten framför alla är kanske ändå mer vardaglig. Lös upp natriumkarbonat och blanda med fett. I den basiska lösningen delar det upp sig i beståndsdelarna glycerin och fettsyror. Natriumjonerna förenas med fettsyrorna och bildar en seg massa – vi har fått tvål. Rena händer har stoppat spridningen av farliga bakterier och räddar livet på miljontals människor varje år!
Ytterligare information
- Kemikalendern
- Kemikalendern undervisningsmaterial
- Kemilektioner för grundskolan
- KTHs månadsteman
- Månadens artikel
- Perstorp's Montly themes
- Ur kemihistoriskt perspektiv
- Ur Nomenklaturutskottets perspektiv
Lilla medicinpriset 2010
12-åriga Michelle Atlas vann Lilla Medicinpriset 2010. Se henne experimentera i TV4 Nyhetsmorgon-studion tillsammans med doktorand Melissa Norström.
